Jag gillar inte att ta tabletter. Tycker att det på ngt sätt är onaturligt även om jag inser att det ibland kan vara jätte viktigt, tex om man har en infektion och behöver en antibiotikakur.

Användandet av tabletter istället för att ta tag i problemet gör mig frustrerad. De stora läkemedelsföretagen tjänar hur mkt pengar som helst på att vi är lata. Då menar jag att man väljer att ta en tablett istället för att exemplevis motionera, eller äta bättre. För att inte tala om att förebygga i tid.

Jag blir mest frusterad för att jag tycker att det är sorgligt. Svårt att hantera att vi blir lurade. Ingen berättar tillräckligt om vikten att leva bra, ingen gör reklam för det!! Utan det reklammeras istället tabletter mot allt.

Sedan förstår jag självklart hur viktiga läkemedlen är men jag önskar bara att vi kämpade lite mer innan vi började ta dem. Att det inte vore så enkelt på ngt sätt. Och det blir bara mer och mer receptfria läkemedel.

Var i Chile för ngn veckan sedan och det finns ett apotek i varje HÖRN, helt ofattbart. Hur kan det bara vara så? Och det är ALLTID folk som handlar och ngn som tjänar extrem mkt pengar.

Varför konsumerar vi så mkt tabletter överhuvudtaget?!?! Vad är det vi försöker bota? Varför mår vi så dåligt att konsumtionen av tabletter ökar? Och hela tiden sprutar läkemedelsföretagen ut nya tabletter för olika symtom, och vi blir bara känsligare och känsligare och reagerar mkt snabbare på minsta obehag!! Det kanske är naturligt att känna obehag ibland!

Måste nog sortera lite i mina tankar för att kunna beskriva detta tydligare. Nu är det mest brainstorm.  

Hade en mkt rolig träff med KM folket igår. Vi var på flera olika ställen i Lund, eftersom inget ställe var tillräckligt bra ;) Men det roliga är att vi upptäckte ett nytt ställe som var mkt bra även om det var Rock Musik. Dit kommer vi att gå igen!

Vi har gått över till sommartid och pga det har man sovit en timme mindre!!! Illa!!!

Vi hade även träning för instruktörer igår och det gick bra. Så duktiga alla var! Riktigt inspirerande... att se alla träna så hårt.

Dags att motivera sig till en ny vecka med massor att lära.

Nu har jag bytt avdelning till ÖronNäsaHals och ögon klinikerna. Kan inte påstå att jag tycker att det är super kul eller bara kul för den delen. Det är som en pina som man måste ta sig igenom!!

Vi har undersökt varandras ögon, näsor och svalg till den graden att jag har ont i huvudet :(

Hade en intressant föreläsning i veckan om "självmord". Det kom upp en massa tankar om ifall det var fel av oss andra att stoppa människor som bestämt sig för att dö. För att inte tala om att stoppa de som vill dö för att de verkligen mår dåligt och som man inte ens kan bota. Och hur väljer man? Kan man verkligen dra gränsen mellan olika fall och besätmma sig för att stoppa vissa men inte andra. När det gäller att ta sitt liv har man ju inte någon fri vilja oavsett hur gammal man är.

Dödshjälp är en annan fråga som alltid kommer upp i sådana här sammanhang. Det finns både de som är för och de som är emot. Och lyssnar man på hur de argummenterar är det mkt svårt att själv ta ställning eftersom allt låter vettigt.

Uff imorgon är det tillbaka till ÖNH igen tidigt på morgonen, saknar motivationen. Kanske ska börja se det possitiva i att man har öron och ögon och på det viset motivera mig till att tro att ämnet är roligt och mkt viktigt ;)

Idag har det snöat. Mysigt! Lite sent men lite mysigt! Det som är synd är att ingen snö stannar kvar. Jag blir så mkt piggare om allt är vitt, istället för bara grått som det har varit nästan hela vintern.

I alla fall så tyckte vi att vädret var så fint att vi tog en promenad till stan för en god fika på Espresso house. Vi drack en latte och åt en toast. Det var fullt med folk men vi var helt inne snacket. Njöt av varje klunk av min Latte. Vi samtalade om mkt. Vissa saker viktigare än andra.                                                   
        

Hur som helst, mådde jag mkt bra efter promenaden, fikan och snacket. Vi gick hem hand i hand och det snöade jätte skönt på oss.

Helt klart en minnesvärd vårdag :)

Det slog mig i bilen idag att ingen är sig själv. Alla har saker som de döljer, för att de av ngn anledning inte vill berätta. Detta måste innebära att vi aldrig tillåter ngn annan veta till 100% vem vi är. Av detta drar jag slutsatsen att vi inte känner varandra!!

Visst är det underligt när man börjar tänka efter? Speciellt om man börjar med sig själv och alla de saker som man aldrig berättar för ngn. Och hur skulle det se ut om man gick runt och berättade allting om sig själv för alla.

Men nog är det unikt för människan att kunna hålla saker för sig själv.

Hur som helst är detta en intressant tanke och ville bara dela med mig av den.

Vet inte hur jag ska börja för att kunna skriva ner dessa tankar. Nog håller alla med om att kärleken är väldigt komplicerat. Ibland vet man varken in eller ut.

Som i låten av U2 "I can't live with or without you". Så bra beskrivet, känner inte alla så i alla fall ngn gång i förhållandet. Snacka om att fånga det i en mening.

Jag är i alla fall glad över min kärlek idag och det är alltid bra för mitt hjärta. Ifall Du är här och läser så vill jag tacka Dig för en bra kväll. Kanske saker blir bra från och med nu?

Skickar också nallen till den jag älskar... lite löjligt men det är ok ibland :)

Jag åkte till Växjö över helgen med min mamma, pappa och A.

I växjö skulle vi träffas As pappa och min moster och hennes familj.

Då var det dags för många viljor att försöka komma överens och det funkar "så där".

Man måste även se till att finnas på minst två ställen samtidigt så att ingen tar illa upp... enkelt?? NOT! Men man gör sitt bästa!

Gällande mat, uff... måste ha plats för 100 måltider så att man kan äta hos alla och allt det som de har lagat. Jag drömmer MAT till slut.

Mitt i alltihopa gråter min mamma för att vi skojar med henne och jag blir bara ett "?".

Jag läste i min psykbok på vägen hem, vilket alltid är bra. Utnyttja tiden till att plugga.

Jag hade roligt men gör inte om det på ett tag, alltså att satsa på att träffa släkten på en och samma helg.

Var på bio idag med en tjejkompis. Vi såg en libanesisk film på Kino. Den var hur bra som helst, påminde mkt om "Volver" med Penelope Cruz. Hade jätte roligt. Kan rekommendera den till ALLA.

Den handlar om alla kulturkrock och alla andra fördomar och religionsbarriärer som håller människor i ett och samma land delade.