Har sett halva dokumentären nu, och snacka om sicko!!!

Vad är det för människor som kan vara så omänskliga att de väljer att jobba i företag som säger sig hjälpa men som i verkligheten är orsaken till så mångas död??

Jag blir jätte upprörd. Hur klarar de av vardagen med familj och vänner när deras jobb är att tjäna pengar på andras olycka!!! Vadå neka människor insurance eller när de redan har det neka de vård på lösa grunder...

... spontant tänker man att "tur att man bor i Sverige", men alla de som bor i USA och alla andra länder som följer samma modell... Finns det ngn som inte blir upprörd eller som rättfärdigar? Kommer det att bli så här även i Sverige i framtiden?

Det enda jag har hört är att Moore säkert överdriver. Men jag tror inte det. Länge länge har jag haft tankarna att de som är värst i samhället är just de som styr... och inte är det konstigt, deras mål är ju att tjäna pengar!!!! Och för att tjäna pengar måste ju ngn annan inte göra det. Politiker är minst lika skyldiga som alla storföretagen. Förmodligen sammarbetar de hur bra som helst och kommer överens om hur de ska lura oss "vanliga" människor att spendera mer pengar och att arbeta ännu hårdare så att vi har mer pengar som vi spenderar på att köpa saker som vi SJÄLVA producerar men till högre pris!!!!!!! Vilket spel, vi är så LURADE! Oavsett vad vi jobbar med att producera!

Det är inte KLOKT, vi är FAST!

... eftersom INGEN vet vad det egentligen är... och hur kan man då säga till patienter att de har det utan att man vet vad det innebär??

En samling av symptom som många har men där man inte hittar ngt som är fel. Jaha men då kallar vi det fibromyalgi. Och hur bemöter man en människa som har en diagnos som ingen vet vad det egentligen är, det går inte att bota, det är kroniskt... etc.

Jag är själv lite inne på att det kanske har en stark koppling till det emotionella, starkare än vad man har trott tidigare. MEN det verkar inte som att jag har många på min sida. Man vet att sjukdomen går hand i hand med depression och hur kan man säkert veta vilket som kommer först?? Kan vara depressionen som leder till fibromyalgi eller tvärtom.

Jag har många funderingar kring detta och varför det drabbar just kvinnor. Har tom en hypotes om att man kanske blir utbrännd och sedan går i väggen och detta på ngt sätt leder till de symptom som man uppvisar vid fibromyalgi...

Om det skulle visa sig att det är pga utbränndhet och pga stress och emotionella problem.... kanske det skulle vara lättare att hjälpa patienterna??? Om man tog tag i grunderna till att man utvecklar det. Det finns antydan om att avslappning hjälper, eftersom stress är med i det hela. Kanske är det stress som startar det hela, som jag skrev tidigare utbränndhet...

Vet inte om jag är inne på rätt tankar men jag finner det spännande. Ett ämne som intresserar mig mkt.

Undrar hur vanligt det är i andra länder... finns diagnosen överhuvudtaget!!

Hur kan man prioritera annat än att få bra sömn?!?!?! Och tro att det blir hälsosamt i längden??? Låter det inte sjukt att sova 2,5 timmar ?? Eller 5 timmar för den delen.

Stress är en folksjukdom... vi i västvärlden har allt och fortsätter att stressa i jakt på ännu mer. Vad är det vi saknar?!?!? Jag tror att vi gör av med viktiga delar av livet just för att ha tid och slippa stressa. Vi slutar umgås med vänner och familj. Vi träffar inte vår partner lika mkt. Vi ställer om och ändrar om så att vi ska ha tid att producera ännu mer, och förlorar sånt som vi behöver. Man tror att det kommer att bli mindre stressigt då, och man bokar in sin familj som att det är tvång att träffa dem. Istället för att bjuta av sällskapet.... allt är upp och ner... och det visar sig sedan i alla sjukdomar som vi drar på oss ibland helt utan ngn vettig förklaring.

Jag tror att VI måste sakta ner. Det kommer inte att hålla om vi fortsätter i samma tempo. Varken vi själva eller jorden som man också bryter ner i samma takt!!!

Fyyyy... jag som är så rädd eftersom jag har fått en ny leverfläck på mitt ben... så står det i en artikel i dagens aftonbladet att kvinnor oftare får det i benen, alltså malignt melanom. Uff vad jobbigt och jag som vet hur de tolkar fakta fel ibland men jag är orolig. Fattar inte varför den skulle komma nu!! men jag håller den verkligen under uppsikt. Den har en röd pigment på djupet och det är nog det som oroar mig men även att den e så svart.

Dags kanske för alla att vara mer uppmärksammade, speciellt alla ni som inte tar hänsyn till att ni bränner er. I år på Summer Camp i Kroatien var det flera som brände sig.... eller blev "röda". Snälla lär artikeln på aftonbladet idag. Skrämmande!!!! 

Idag mår jag helt enkelt utmärkt. Allt har varit perfekt sedan jag vaknade.

Jag har tom städat och tyckt att det har varit roligt och det var länge sedan jag tyckte att man kunde njuta av det....

Ibland har jag snackat med folk som tycker att det blir så lite privat att blogga och jag börjar fundera på det. Man kan ju blogga om saker som inte berör en själv. Som tex varför flygplatserna i vissa länder är så dåliga på service jämfört med andra... men det blir helt annorlunda blogg.

Jag är osäker på vad som är bäst. Samtidigt vet jag att jag själv tycker att man kanske inte ska bli för privat.... men var går gränsen?? kan man överhuvudtaget dra en gräns på sin egen blogg... eller är det mer beroende på ämnet?!?!

Här har jag en rubrik som heter själen... men kommer jag verkligen att skriva om saker som berör mitt innersta.... tror inte det.

Jag har även skaffat en rubrik som heter minnen eftersom jag ville skriva lite om allt som har hänt mig sedan jag var liten. Allt som jag kommer ihåg... men kommer jag verkligen att börja skriva där?? Jag är splittrad över hur mkt man vill att människor som inte känner mig ska veta om mig...

Jag funderar allvarligt på att hitta ett ämne som intresserar mig istället och endast skriva om det :)

Vi får se hur det går med det.

Jag har så många fina minnen från Kroatien. Vi gjorde egentligen inte så mkt om dagarna med det var så roligt alltihop. Att kunna gå till stranden varje dag och bada är helt underbart. Det saknar man här i Lund, finns inte ens en bra sjö i närheten dit man kan gå.

Jag gillar inte heller havet i Sverige lika mkt. Det blir ALDRIG djupt.

Vattnet i Kroatien är så underbart. Kristallklart. Man kan se hur djupt som helst, nästan lite skrämmande.

Solade varje dag mha luftmadrass som vi flöt runt på. Utsikten mot berget var helt fantasktisk. Vi lekte självklart också med madrasserna. Riktiga krig...hehehehe... att välta varandra!!! Som barn igen, den känslan.

Kram Kram

Jag har ganska mkt att plugga och att ta igen. Men jag känner ingen motivation. Vill helst slappa eller hitta på ngt annat. Helt annat ;)

Jag vet att jag måste sätta igång med det är lättere sagt än gjort. Vet inte vad jag ska göra för att komma igång... kanske bara vänta tills det känns rätt igen?!?! MEN tänkt om den tiden inte kommer?!?! kanske bäst att jag sätter igång och tvingar mig själv sedan kanske det går av sig självt.

Idag har jag varit med familjen hela dagen. Vi grillade på skryllegården. Allt blev perfekt. Det har varit en varm dag idag också. På skryllegården var det som vanligt jätte fint. Allt är grönt och man blir inte ens varm pga all skugga :)

Senare blir det kanske bio med A. men inget är helt bestämt ännu.